Ljusdimmor av andlig lust
Smyckar minnets gråa värld
Vintergatans kungadömme
Skimrar över riket
Där frostdrakar vakar dess gräns
Norrskenskronan prålar över stjärnhimlen
Änuu en gång att svepa mig i drömmen
Som andlöst flödar genom tystnad
En nattportal så öppnar sig sitt innersta väsen
En förtrolland värld av urskog och bergskedjor
Vindburen av skuggors hamn
Mot arktiskt land, mot vintrig kust
Längs bäckars stråk, mot högan ås
Beglittrad av ulvermånen
Dess sorgfyllda tronande kraft
Mystikens dunkla sköte innehäljer den tjusande syn
Som fången evigt hållits för längtande jordeliv
Hör! Vintergatans furstar som ålderdomskylan red
Oss kalla ifrån galaxiska torn
Där månsalar ligger sällsamma och skådar
över den djupblå rymd
Stjärngestalter stormar fram
Dess eldspel väver nordanbloss
I granskogsskygd jag slumrar tryggt
Under nebulosors strålar
Som förseglar drömmarnas port
Nevoa luminosa de prazer sagrado
Enfeita a memória do mundo cinza
A Via Láctea reina
Fulgura sobre o reino
Um dragão de gelo vigia seus limites
A coroa da Aurora boreal se mostra sobre o céu estrelado
De uma vez me enlaça em um sonho
Sem fôlego correndo através do silencio
Um portal da noite então abre sua mais profunda essência
Um mundo encantado espia e se estende
Preso pelo vento no porto escuro
Contra nações árticas, contra a costa do inverno
Ao longo da angra, contra as pilhas nobres
Brilha a lua do lobo
O poder do pesar entronado
O obscurantismo do misticismo cobre a beleza encantada
Como um prisioneiro eternamente esperando sua terra
Ouça, a Via Láctea soberana como o antigo frio cavalga
Nós invocamos da torre galáctica
Onde a lua jaz estranha e contempla
A profundeza do espaço
A tempestade estrelada avança
Seu jogo de chamas ondulam com os ventos do norte
Entre os abetos eu durmo em segurança
Sob o brilho nebuloso
Como sela o portal dos sonhadores
