Jag har funnit tröst i det mörker
Som fyllt tomrummet sen dagen
Då vi slets från varandra
Och jag blev lämnad kvar
Med minnen utav dig
Detta måste va en lögn
Skapat ur mitt egna vansinne
Förklara
Ovälkommet fyller svunna känslor nu min
Själ
Era jävlar, jag förkastar er alla
Lämna mig ifred
Lämna mig ifred
Ensam i detta mörker
Svarta siluetter skvallrar om ett hopp
Att någonstans därute kan jag bli hel igen
Regnet piskar mitt sammanbitna ansikte
När jag beger mig tillbaka
Till den plats där vi fann varandra
Dit jag måste återvända
Den frusna hand som greppar mitt hjärta
Så kall (Så kall)
Så kall (Så kall)
Så kall är den smärtan
När de du älskar (älskar) kommer tillbaka från de döda
Eu encontrei consolo na escuridão
Isso preencheu o vazio desde o dia
Quando nós fomos separados um do outro
E eu fui deixado para trás
Com lembranças de você
Isso deve ser mentira
Criado por minha própria loucura
Para explicar
Sentimentos indesejados do passado que enchem minha
Alma
Seus bastardos, eu rejeito todos vocês
Me deixem em paz
Me deixem em paz
Sozinho nesta escuridão
Silhuetas negras sugerem esperança
Que em algum lugar lá fora, eu posso me tornar inteiro novamente
A chuva chicoteia meu rosto endurecido
Quando eu volto
Para o lugar onde nos encontramos
Para onde devo voltar
A mão congelada que aperta meu coração
Tão fria (tão fria)
Tão fria (tão fria)
Tão fria é a dor
Quando aqueles que você ama (ama) voltarem dos mortos
