med tunga makt och hårda slagträn slår dom dig i sank stjäl ditt hopp din utopi och din tro på männsikan som om slutet är ett framsteg som om slutet är ett framsteg dom krossar dig utplånar dig i konformismens namn ett paradis för dumheten ett helvetes ingenstans när jorden snurrar snabbt förbi har du förbrukat din tid ensam i ett hav av folk som spårlöst gick förbi besatta av sina framsteg besatta av ensamhet