Arbetsnarkoman Jag sitter här och slöar på parkbänken idag Men jag är inte den som klagar jag tycker jag har det bra Bättre än alla stackars arbetsnarkomaner Som sitter på kontorsjobb och snackar i telefoner Sen går dom hem till fru och barn och försöker slappna av När dom slitit hela dan De försöker få ekonomin att gå ihop De tjänar ganska dåligt fastän de sliter som en tok Lev livet medan du kan ja snart är det försent Varför slita med ett jobb du tjänar ju så klent Det spelar ingen roll vad du säger eller gör För det är ändå ingen som på dig hör Jag var likadan men insåg ganska snabbt Att hopplösheten mig hade hunnit ikapp Jag satt på mitt jobb och tänkte vad gör jag här Det blir ju ändå ingen ändring i vår värld Så jag stack ifrån jobbet for och solade på en strand Jag började leva livet ja hela kroppen brann Nu sitter jag här och slöar på parkbänken idag Jag lever på socialbidrag men klarar mig ändå ganska bra