Marken är täckt av hårdpackad snö
Grönan lever under dess pansar
Isen ligger blank över frostsjö
Djupt därunder böljorna dansar
Mörka moln skrider på himmelsban
Bak dess essens där solen lurar
Snötäckta äro fura och gran
Där skygga skogsdjur stilla kurar
Våren slumrar lugnt och stilla
Men sjunger snart så ut sin fröjd
Vinterns grepp om livet grinar illa
När solens lyster står I himmelshöjd
Ett vårskrik ekar genom skog och berg
Då isen smälter av dess stämma
Det ekar så I sinn och märg
Vintern vet att våren är hemma
Så smälter tjocka täcken av snö
Gräs spirar åter från dess pansar
Isen spricker på den blåa insjö
Böljorna på dess yta dansar
Solens strålar bryter genom grenverk
Vars krona åter kläs I löv och blad
Ett år nu dröjer tills vinterns särk
Lägger sitt täcke över skog och mad
