Den arga stormvindar lägger sig ner och kuvade slutar vina Ekar då hans beslutsamma steg från hemvistet under jord Fruktan den fanns så --- och möter ondska som ej vill sina En osläcktad hunger uti hans bröst, --- i hans ord Refräng: För dem skall ni bli evigt dömda I mörkrets kalla hålor, leva och dö Har ljusa väsen blivit glömda Han åt alla dem, de saliga djur, den tidlösa onda vitter Med trollkraft han dräper --- ljus, som tillfaller nattens rå I kammaren under jord nu han släpat med sig de döda grytter De --- brutna ulvar hans käft, kryper mot mossan grå I skogars djupa och över dyster hed hör man vingslag ljuda från bevingad man --- som i underjorden levt, griper han som aldrig nämns vid namne Vad driva män --- och för --- spelandes i kraft sig vrider Varthän han skola bära --- liv, för döden ond och bråd Han stillat sin själahunger till fullo när det mot skymning lider En lömsk gudablick i ögat han bär, bevittnar hans grymma dåd Refräng: För dem skall ni bli evigt dömda I mörkrets kalla hålor, leva och dö Har ljusa väsen blivit glömda Magra oår följer i hans spår, ångest väntar nu när han har fyllt sin buk Den stora kitteln nu i ladugården står, röken stiger nu när brygden sjuder