Jag har raglat över ängar Som har blommat sent om natten Jag har gömt mig in bland Furor och förstått att allt ska fällas Fast i myllan som fäder har brukat stångas Min längtan för evigt med plikten Döpt i forsen som renat vårt sinne klyver Jag halmvasst banden till bygden Det som ständigt gror inom Mig doftar bitterljuva minnen Det som håglöst slutar andas Får min själ att vilja stanna