Garmarna

Nio år

Garmarna


Första gåvan hon av styvmodern fick  
Nio år ska du gå med fostret ditt  

Kari hon frågte till herr Peder så  
Hur länge ska en kvinna med fostret gå  

Mig väcker så lönneliga sorgen  

Fyrtio veckor är det förvisst  
Så gick Maria med Jesu Krist  

När som det led till det nionde år  
Då ville hon hem till sin fader gå  

Herr Peder han sade till småsvenner så  
Gåen och sadlen gångaren grå  

Kören så vackert genom den by  
Att I ej väcken hundar och gören stort gny  

Kören så vackert över den bro  
Att I ej väcken människor och gören oro  

När som hon kom till sin faders gård  
Ute för henne fadern månd stå  

Välis mig välis mig vad jag nu ser  
Nu ser jag min dotter hemkomma till mig  

Kära min fader I gläds ej åt mig  
Det är ej stor glädje som följa med mig  

Härifrån for jag då jag var ung  
Nu kommer jag igen nu är jag så tung  

Härifrån for jag då jag var mö  
Nu kommer jag igen nu ska jag och dö