Anglagard

Höstsejd

Anglagard


Sol sjunker sakta, likt ett fallande löv
i höstens tusen färger,
mot en brinnande horisont,
men färgerna överger den snart i dunkelt grått,
i piskande oväder och ruttnande löv
den bränner sin skog för att börja om på nytt.

o Sol se apresenta lentamente, tanto para passar nas mil cores do outono para um horizonte cortante, mas antes abandonado pelas cores se transformou em cinza, tempestade e podridão.
Ela queima seus bosques para começar de novo.