jag vandrar ensam så som alltid, ensam i natten, i det tysta mörkret innuti hjärtat kokar en känsla så obeskrivbar, så underbar att all min lust till att förgöra hela medvetandet övertar en natt i det förgångna vid slätten i öst då känslan helt övertog mitt bröst I denna kalla värld, I denna kalla natt är det endast i mig det pulserar? ni har aldrig funnits, ni har aldrig levt det själsliga raseriet som innuti mig bor får inte längre plats. det vaknar... det lever... i en värld raserad, förvriden, våldtagen står ni som kejsare i korståget mot hennes makter skall ni en dag, en vacker dag besegras i natt får hon eget liv som en reaktion mot pesten som sprider sig över jorden, i tusenfalt vik hädan, gudfruktiga, ner på knä, böj era huvuden och ta emot straffet det själsliga raseriet som innuti mig bor får inte längre plats. det vaknar... det lever... I en värld raserad, förvriden, våldtagen står ni som kejsare I korståget mot hennes makter skall ni en dag besegras