Vitterland, vitterland Landskapen täcks av din ödsliga slöja Tunga dimmor På skogstjärn och dy de kvar sig dröja Tätt ligger doket Där irrblossljusen spöklikt skimrar Lyktors sken Lockande fjät som förföriskt glimrar Storm och regn Sedan urminnes du manat fram Vitter är ditt namn Ty vitsvepta nejder du förnam Ditt snötäcke som uti obygder falla Mörknar de hav där vågor har svallat Dimmorna som tänder irrblosssken Är sprugna från din dunklaste gren Arlaregnet som stillsamt strilar Över hålstam där vitterfolk vilar Bär alla märket av din hand Krönta av arktiskt vitterland Åh vitterland, vitterland! Vitterland, vitterland Landskapen täcks av din ödsliga slöja Tunga dimmor På skogstjärn och dy de kvar sig dröja Tätt ligger doket Där irrblossljusen spöklikt skimrar Lyktors sken Lockande fjät som förföriskt glimrar Storm och regn Sedan urminnes du manat fram Vitter är ditt namn Ty vitsvepta nejder du förnam " Ett vitterland äro helgat uti norr Den arkadiska, vitsvepta nejden giljar frid Polstjärnan lyser skarpt uppå himlavalvet Cirkeln är formad och vitterlandet sover " Ditt snötäcke som uti obygder falla Mörknar de hav där vågor har svallat Dimmorna som tänder irrblosssken Är sprugna från din dunklaste gren Arlaregnet som stillsamt strilar Över hålstam där vitterfolk vilar Bär alla märket av din hand Krönta av arktiskt vitterland Åh vitterland, vitterland!