Jag ser svart, min syn den är fördunklad Ingen tro och inget hopp och ingen kärlek Jag ser svart, gator, hus och torg Jag ser svart, och ingenting betyder någonting Förtvivlan, varthän jag går och varthän jag ser Förtvivlan, min arvedel Och jag vet att allt det jag säger och gör Att allt det är fel Men lik förbannat så skriker min kropp Efter mer, och mer, och mer, och mer, och mer Krossad och skadad och bruten itu Systematiskt raserar jag allting som någonsin betytt något för mig Med ett leende maniskt likt en autobahn bred Inser jag slutligen svaret till varför jag inte vill leva något mer Därför att ingenting, ingenting spelar någon roll Nej, ingenting spelar någon roll Eu vejo tudo preto, minha visão está obscurecida Sem fé, sem esperança e sem amor Eu vejo tudo preto, ruas, casas e praças Eu vejo tudo em preto, e nada significa nada Desespero, onde quer que eu vá e onde quer que eu veja Desespero, a minha herança E eu sei que tudo o que faço e digo Que tudo está errado Mas como uma droga, meu corpo grita Querendo mais e mais e mais e mais, e mais Esmagado, danificado e partido em dois Destruo sistematicamente tudo o que sempre significou algo para mim Com um sorriso aberto como uma ampla estrada Eu percebo, finalmente, a razão pela qual eu não quero mais viver Porque nada, nada mais importa Não, nada importa