På ett tak till ett hus I stad I ett land I en värld utan glas Nånting hände men ingen vet vad Ingen minns nått men alla stod kvar Vi var där när alla ropade lev Världen var vacker och så undrebart skev Vi skruva till den vi vred och vi vred Tills livet vällde in på riktigt I oss med Vi som visste var är vi någonstans Var det bara så det var när vår dröm försvann Nu står jag kvar här med något hårt I min hals Nu står jag kvar här och vet ingenting alls Vad vi hlar druckit vad vi har gått loss Och stält åt sidan alla tvivel som gnagt I oss Jag glömmer aldrig hur du sjöng när du brann Jag glömmer aldrig när din rädsla försvann Det vi har kvar ligger här I min hand Det vi tror på rinner undan som sand Höj volymen jag tror jag når fram Vill se till att inga glömmer våra namn Vi som visste var är vi någonstans Var det bara så när vår dröm försvann Nu står jag kvar här med något hårt I min hals Nu står jag kvar här och vet ingenting alls Dagarna gå men tiden står still Och jag kan inte stanna kvar här fast jag gärna vill Jag tänker aldrig på de människor jag glömt Jag tänker aldrig på de drömmar jag drömt