Stigen hit är förlorad Avgrunden synes oändlig Blev strömmen för strid Att kämpa emot Blev strömmen så strid Att vårt blod sköljdes bort Döden omfamnar Den som tiden glömde Döden lever Där intet annat är I likgiltighet vi vandra I värdelös stolthet bland levande döda Varför sörjer ni era bortgångna När de aldrig ens har levt Ej längre skrattar ni Som trots allt fick smaka segerns sötma Ty på broarna ni brände stod ni även själva Faller gör ni, nedåt, norrut Ingen gud kan rädda er Den sista segern ska bli vår: Om döden tar oss Dör ni med oss Evighetens slut Verdandi förblindad Själslig fimbulvinter Oundviklig undergång O caminho aqui está perdido O abismo parece interminável Foi o fluxo para a batalha Para lutar contra O fluxo foi tão controverso Que nosso sangue foi lavado Abraços da morte Aquele que esqueceu o tempo Vidas da morte Onde nada mais é Na indiferença nós caminhamos Em orgulho sem valor entre os mortos-vivos Por que você está de luto pelos seus mortos? Quando eles nunca viveram Você não ri mais Que, afinal, provou a doçura da vitória Pois nas pontes que você queimou você era você mesmo Você cai, abaixo, norte Nenhum Deus pode te salvar A última vitória será nossa Se a morte nos levar Você morre com a gente Fim da eternidade Digno cego Inverno fimbulvinter da alma Queda inevitável