Mikael Wiehe

Flickan Och Kråkan

Mikael Wiehe


Tom: Em

Em D Em D Em

[Verse 1]
   Em                  D
Jag satt häromdagen och läste min tidning,
    Em         D     Em
en dag som så många förut.
                            D
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt,
    Em       D             Em
som en efter en har ta'tt slut.
    G                      D
Då såg jag en bild av en flicka,
         Am                 G
med en skadskjuten kråka i famn.
                          D
Hon springer iväg genom skogen,
    Am                   G
så fort som hon någonsin kan.
       Em                    D
Hon springer med fladdrande lockar,
       Am              G
hon springer på taniga ben.
        Em                    D
Och hon bönar och ber och hon hoppas och tror
         Em         D      Em
att det inte skall vara försent.

[Verse 2]
       Em                        D
Och flickan är liten och hennes hår är så ljust,
            Em          D        Em
och hennes kind är så flämtande röd.
                           D
Och kråkan är klumpig och kraxande svart,
           Em             D     Em
och om en stund är den alldeles död.
      G                        D
Men flickan hon springer för livet,
           Am               G
med en skadskjuten kråka i famn.
                                D
Hon springer mot trygghet och värme,
    Am                      G
för det som är riktigt och sant.
       Em                   D
Hon springer med tindrande ögon,
       Am               G
hon springer på taniga ben.
     Em                                D
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt,
              Em           D       Em
att finns det liv, är det aldrig försent.

[Verse 3]
          Em              D
Och jag började darra i vånda och nöd,
     Em        D          Em
jag skakar av rädsla och skräck.
                          D
För jag visste ju alldeles tydligt och klart,
              Em       D           Em
att det var bilden av mig som jag sett.
     G                           D
För mitt hopp är en skadskjuten kråka,
     Am                    G
och jag är ett springande barn,
                                  D
som tror det finns nå'n som kan hjälpa mig än,
     Am                          G
som tror det finns nå'n som har svar.
           Em                   D
Och jag springer med bultande hjärta,
       Am         G
jag springer på taniga ben.
          Em                      D
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet,
         Em        D         Em
att det redan är all'es för sent.