i stiljte vi ligger i havets famn kvallen likt solen vandrar han, bortom ruvar stormens har vrider sig i vantan... en skugga faller over vart skepp badar om havets svala dod, det nalkande stormande vredet blottar sin skummande kaft... hor till vagors dan vi fara till ran agirs vrede ar doden... vatten vater kroppen kyler och dranker agirs vrede ar doden... vagor, sanker draken i morker, slacker dess eld stormen, river och sliter i seglet, splittrar tra krossad, av havets herre, kluven itu. slaget, till spillror ar skeppet, av agirs vrede