Eldens starka ljus bränner i mina ögon, Likt törnets sting en gång bränt. Svett täcker en trött och sargad kropp, Tomhet fyller ett skändat sinne … en själ itu. Likt tusen år i dödens kalla sömn, Vänder jag åter ur … själslig död. Ett valv av löv ovan trädens stam, Denna plats för mig så bekant. Likt den pelarsal i norr, Som jag lämnade en gång. Likt tusen år i dödens kalla sömn, Vänder jag åter ur … själslig död. Ur själslig död! Svaga bilder av drömmar, Vindlande djup, dunkla ord. Vansinnets sömn, Som förgiftad återigen … "minns min röst, du son av norden … En gång stungen av törnets tand. Dömt var blodet, dömd var själen; Du kom till mig i vargtörnets namn." En mörk skepnad bortom eldens sken, Stilla vakande i sin vargahamn. Efter sin långa hemfärd, Den gamle var åter här igen … Likt tusen år i dödens kalla sömn, Vänder jag åter ur … själslig död.