Ripeluokte II

Ripeluokte II

Drömmar om ljuset ovan skog 
Skinande vitt i beskådad öga 
Sken upp när dagen en gång dog 
Under stjänspektaklet i det höga 

Leder han som vill minnas 
Vad fjället en gång sade 
Inom hjärterum de vida negder finnas 
Om den väg var den han själv valde 

En längtan efter svunna tider 
ropas ut i den kalla luft 

Flyter döende ut över vidder utan svar 
En blick från väst möter drömmen 
om den sanna friheten 
Tornar upp över land och hav 
Över människan och dess dårskap.