Hon förstod att han var sårad In I djupet av sin själ När hon tog emot hans gåva I ett sista ömt farväl Han sa ingen tar min heder Hellre offrar jag mitt liv I nattens sista timma Just där gryningen tar vid Då steg sju av himlens änglar Ur en blodröd soluppgång Just när nattens sista timma Tog farväl och vände om I ett stänk av guld och silver Och den sista stjärnans sång Skred sju av himlens änglar Mer för solens altargång Hon satt ensam kvar på marken Såg när gryningen försvann Hennes kinder dom var våta Av tårarna som rann Hårt tryckt I ena handen Låg hans lyckoamulett Med orden lev för livet Det är gåvan herren gett