De finns de som talar tyst och viskar i förakt
Och vissa bär en mask för att orden tappat kraft
Men vad döljer murens stenar?
Vem rädes dess förfall?
Vem talar tyst i mörker?
Vem reser denna vall?
Ge mig luft!
Ge mig luft!
De som döljer sig i dimma, beslöjar sina ord
Och de föder sina egna i sargad frusen jord
Och tusen eldar brinna i karg och fruktlös dy
Och röken kväver friheten
Ett järngrepp om mitt liv
Ge mig luft!
Ge mig luft!
Men hoppets flod skall rinna
Med härkomst från modersland
Jag skall dricka tills den sinar
Berusad i hennes famn
Så ge mig luft!
Ge mig luft!
Ge mig luft...
