Vid morgonstund jag skådade på bergets rygg
En fåra som hjärteblod
Djupt jag såg den falla
In i dunklet av bergets rot
Vid solnedgång jag skådade på bergets rygg
Nu som lågor de dansa
I smnarnatten, barnen av hällens stam
In mot dunklet av bergets rot
Modigt jag klängde vid fårans gap
Snart sänktes jag mot mörkerts sköte
Fornfäders sång
I sjupet lät
I minnet fann jag då
En sång aldrig sjungit förr
Från mina läppar, från min bringa den eka
Den sång jag aldrig sjungit förr
Vid morgenstund jag skådade i grottans valv
En skymt av vinterns vila ljus
Då steg jag med hast
Ur dunklet av bergets rot
Vid solnedgång jag skådade på marken kall
I snöns och isens täcke
Då blott en stund jag sjungit
Med folket av bergets rot
