Finntroll

När Jättar Marschera

Finntroll


Bland moderträd och dystra snår
Något trampa med tungaste steg
Snart eka ett mäktigt vrål
Nu flyr både modig och feg

Nu jättar vandra, skaka mark
Åskviggen slå och stormar samlas

Fäller furor och skakar bark
Domen falla, glaciärers makt

Eldjättar frusta flammors hav
Dovt grymta hrimtursars rad
Skogens troll och resar i trav
Fly för jättarnas marsch

De bär fram på vindens vis
Över fjäll, urskog och evig is

Tills de nått till människors marker
Då frigörs, glaciärers makt

Eldjättar frusta flammors hav
Dovt grymta hrimtursars rad
Skogens troll och resar i trav
Fly för jättarnas marsch

Frusen vidd med monument av stål,
De smulas ner av kylans tand
Haven skölja bergens vägg,
Människobarn gråta oceaners salt
I stormens öga under ske,
Där allt ligga tyst nytt liv ta över
När jättars marsch nu kommit loss,
Det nyas början men slutet för oss

Inget minne, ingen tanke, ingen själ

Entre árvores matrizes e ramos sombrios
Algo pisa com o passo mais pesado
Logo ecoa um poderoso rugido
Agora fogem os bravos e os covardes

Gigantes estão andando agora, sacudindo a terra
Trovões e tempestade se reúnem

Pinheiros estão caindo e casca está sacudindo
O julgamento cai, o poder das geleiras

Gigantes de fogo chicoteiam um oceano de chamas
As fileiras de Hrimthurs rosnam profundamente
Trolls da floresta e viagens em trote
Fugir da marcha dos gigantes

Eles continuam com o vento
Sobre as montanhas, florestas virgens e gelo eterno

Até que eles chegam a territórios humanos
Em seguida, o poder das geleiras é libertado

Gigantes de fogo chicoteiam um oceano de chamas
As fileiras de Hrimthurs rosnam profundamente
Trolls da floresta e viagens em trote
Fugir da marcha dos gigantes

Vastidão congelada e um monumento de aço
Desintegrados pelos dentes da frieza
O mar lava o rosto de uma montanha
Filhos do homem choram o sal dos oceanos
No olho da tempestade ocorre uma maravilha
Onde todos ficaram em silêncio, nova vida toma assume o lugar
Quando marcha dos gigantes chega ao fim
Um novo começo, mas um fim para nós

Sem memória, sem pensamento, sem alma