Att vakna utan dina andetag
Känna pulsen mot din nakna hud
Hur ska nånting kunna bli normalt?
Trodde alltid det skulle vara jag o du
Vi gjorde livet så svårt
Kanske det var mitt fel förlåt
Varit kaos men ändå värt varje tår
Växt upp I söder nån ort
Alltid känt att Stockholm var stort
Försökte vara så som du
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Hade jag aldrig vetat om hur kärlek känns så som nu
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Aldrig lärt mig att fälla tårar så som nu, så som nu
Som ett vackert vykort från Paris
Till ett liv fyllt av konst som ett galleri
Kommer påminnas om våran tid
Kastas tillbaka till bilder ur vårt arkiv
Vi gjorde livet så svårt
Kanske det var mitt fel förlåt
Varit kaos men ändå värt varje tår
Det känns som allt gick så fort
Och nu bor jag I en NY port
Jag kunde inte vara din till slut
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Då hade jag aldrig vetat om hur kärlek känns så som nu
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Aldrig lärt mig att fälla tårar så som nu, så som nu
Jag vet att du också ligger vaken
Allt är sagt och gjort ändå, du sa aldrig förlåt
Nu har jag tagit mina saker
Du måste låta mig gå
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Då hade jag aldrig vetat om hur kärlek känns så som nu
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Aldrig lärt mig att fälla tårar så som nu, så som nu
Tänk om jag aldrig mött nån som du, nån som du
Vi fick flyga I flera år men måste landa nu
