nu släckas tusen människoliv på jordens mörka rund och tusen tårar trillar ner på himlens djupblå grund du stjärna över stockholmshem låt ditt kalla sken få lysa över dom som ej har nånstan att bo i varje hjärta armt och mörkt blir ensamheten störst när överflödet väller ut i signad juletid och över stad och land ikväll ett stilla stålblå sken lyser upp vårt vardagsrum med kalle piff och puff