mina skrik, likt ylande vindar som etsade i dina nátter omvandlar de dina drómmer till dess motpol mina tårar, likt en ocean vans vågor dránker ditt miserable leende mina tankar, miljoner eggar som karvar mitt namn i din kropp fór att alltid minna dig om mórkret jag ár jag ár den fallna, den vackraste av alla ánglar han som alla hatar, men innerst inne avgudar jag bár mina synder med stalthet ándock jag betalar i blod for de misstag de misstag jag aldrig kommer att ångra och áven om jag faller ner i alkoholens bottenlósa hav skall jag skall vesa mig igen och bestiga det hógsta bergen de bergen, en som du sjálv faller från och den dag mitt slákte krossar himmelens portar kommar jag in de extra poángen