Han ansikte sågs svagt i skenet från en cigarrett Förnimmelsen var vag vad skilde fel från rätt Han hade glömt sitt mål han ville hitta hem Han ville fråga nån om råd men visste inte vem Svart lekte charad vit ville inte vara med Han marschera i parad och vit stod kvar breved Jag hade sett så klart och tydligt innan dimman satte in Nu såg jag ingenting och kårarna kröp in under mitt skin Kaosklockan hade ringt men ingen sa ifrån Han lyfte bara luren trodde det var telefon Han svara artigt som man bör Fanns dimman i mitt huvud var det hjärnan min som spela mig ett spratt Svart ville inte sova han låg vaken natt efter natt Vart han hade tråkigt där han satt helt för sig själv I ensamheten byggde han sin cell Mitt i laburinte ser man inget slut Men är målet med en sån att man ska hitta ut Eller för att samla kraft och sänka lite fart Och lämna svart och vit ett tag så man kan tänka klart Han ansikte sågs svagt i skenet från en cigarrett Förnimmelsen var vag vad skilde fel från rätt