Stadens sång
Är ingen serenad i dur
Fast visst den går i ur och skur
Så är det hårda bud
Dess jargong
Den är så skön
Och hjärtligt rå
Det gäller hålla masken då
För det är hårda bud
Det i syret blandas
Spänning när man andas
Storstadsluft
Sån är djungellagen
Att ha is i magen
Och leva tufft
Stadens brud
Ska hon i dagens bild gå in
Då måste hon ha tåligt skinn
För det är hårda bud
Det är inget slag
Har ingen nåd och skonsamhet?
Och den som inte lyder vet
Att det är hårda bud
När en dag
Man i ett gathörn stifta' den
Var paragrafen bara en
Och det var hårda bud
Gatan börjar rämna
När man måste lämna
Sitt kvarter
Han som sjöng och rocka'
Och som får dig loca
Då man ser
Falsk och kall
Som regnig asfalt och neon
I mig en ostämd saxofon
Sjunger om hårda bud
Hårda bud
