Ta i alle man! För vår skuta ut ur hamn Bogen skär vågor famnar höga Vi trotsar stormen – ut till havs Under grå himmel och över grönt hav Isande vind och bitande kyla Vi kämpar för att hålla vår båt på rätt köl Annars havet vi aldrig lämnar Jag smakar salt i vinden Genom år har det garvat mitt skinn Mina händer är grövre än läder Men saltast är själen min Havets vrede är en fruktansvärd syn Men värre är att vara dess byte Jag slits från däck och kastas överbord Min grav på sextio famnars djup Salt Havet det omsluter mig, fängslar var lem I sitt kalla sköte mig sänker Och jag bereder mig att dö en fiskares död Då grova händer mig ur havet lyfter Jag smakar salt i vinden Den fyller mina lungor med liv Mina vänner är här vid min sida När vi åter mot hamnen styr Jag har gift mig med havet Ingen kvinna eller barn väntar på land Nej, min familj är här i båten När tillsammans ut vi far På sjön Till havs Salt