Ta i alle man!
För vår skuta ut ur hamn
Bogen skär vågor famnar höga
Vi trotsar stormen – ut till havs
Under grå himmel och över grönt hav
Isande vind och bitande kyla
Vi kämpar för att hålla vår båt på rätt köl
Annars havet vi aldrig lämnar
Jag smakar salt i vinden
Genom år har det garvat mitt skinn
Mina händer är grövre än läder
Men saltast är själen min
Havets vrede är en fruktansvärd syn
Men värre är att vara dess byte
Jag slits från däck och kastas överbord
Min grav på sextio famnars djup
Salt
Havet det omsluter mig, fängslar var lem
I sitt kalla sköte mig sänker
Och jag bereder mig att dö en fiskares död
Då grova händer mig ur havet lyfter
Jag smakar salt i vinden
Den fyller mina lungor med liv
Mina vänner är här vid min sida
När vi åter mot hamnen styr
Jag har gift mig med havet
Ingen kvinna eller barn väntar på land
Nej, min familj är här i båten
När tillsammans ut vi far
På sjön
Till havs
Salt
