Hans drömmar har ni krossat som glas mot betong Med sparkar och slag har ni skrivit hans sång Skolan var hans fängelse i för många år Fångad i en värld där ingen förstår Nerbränd till grunden, krossad som glas Älskad i en värld där hat är extas Eran psykiska våldtäkt den har bara ett slut Från taket på höghuset stirrar han ut Han ler emot döden, den salighet han ser Till dödens förtjusning kastar han sig ner Nerbränd till grunden, krossad som glas Älskad i en värld där hat är extas